Ska samhällsentreprenörer ifrågasätta badankan? – krönika av Ali Tabrizi

”Det absolut viktigaste enligt mig är verksamhetens värdegrund. Den berättar för omvärlden om verksamhetens avsikter. Avsikterna signalerar att man vill åstadkomma någon form av nytta baserat på de utmaningar som samhället står inför.”

Att påverka utanförskap

Några av de aktuella ämnen som idag fångar medborgarnas uppmärksamhet är frågor som rör inkludering. Som nyfiken medborgare i allmänhet eller samhällsentreprenör i synnerhet kan man ställa sig frågan varför utanförskap uppstår överhuvudtaget. Vad är det som gör att individer är arbetslösa eller faller offer för kriminalitet till exempel? Att hitta på lösningar och möta dessa utmaningar både på en strukturell nivå eller med konkreta åtgärder i en vardaglig mening är för mig samhällsentreprenörskap. Det är inte mer komplicerat än så, fast att själv problem är komplexa att lösa. 

Utanförskap är bara ett exempel på samhällsutmaningar. Inom andra områden som brukar omfattas av hållbarhetsbegreppet, nämligen miljö och ekonomi stöter vi dagligen på stora utmaningar. Här brukar diskussionen handla om hur företagen ska tjäna pengar och samtidigt ta samhällsansvar. Hur tar man sitt samhällsansvar på riktigt? Ansvaret kan till exempel ligga i att inte förstöra naturen eller ha schyst arbetsmiljö.

Borde vi ifrågasätta badankan?

Jag brukar använda exemplet med badankan. En badanka kan innehålla mjukgörande ftalater som kan orsaka cancer och skada reproduktionssystemet och ge fosterskador. Även om företaget som säljer badankan tjänar pengar så kan produktens syfte ifrågasättas. Och hur står sig syftet i relation till den miljöpåverkan själva tillverkningen av badankan har? Man kan ifrågasätta de resurser som används för att producera produkten. Sett ur dessa perspektiv så är badankan inte bara en guppande giftdepå – utan även en tickande miljöbov.

Vilken kultur producerar en sådan produkt, märker den och säljer den till barn? Vad är avsikten här? Och vad händer om avsikten inte är genomtänkt eller uttalat? Därför är det intressant att undersöka vilka möjligheter (eller begränsningar) som vi står inför i det spännande mötet mellan samhällsnytta (mening) och affärer (pengar). Speciellt när det gäller miljön så har resursförbrukningen ökat i takt med våra konsumtionsmönster.

Att kommunicera samhällsnytta

En annan viktig aspekt av samhällsentreprenörskap som kommer att bli viktigare i framtiden är att definiera och kommunicera sociala effektmål för den idé eller det företag man utvecklar. Detta kommer att bli ett viktigt verktyg för att nå önskade mål och skapa engagemang kring den fråga man brinner för. Samtidigt som det kan påvisa sambandet mellan affärsmodell, det vill säga sättet att tjäna pengar på och samhällsnytta.

För att återkoppla till citatet i början på krönikan: en samhällsentreprenör tittar på mer än bara produkten och vinst i verksamheten. Den är intresserad av hur verksamheten förhåller sig till omvärlden i ett större perspektiv. Och det är i verksamhetens värdegrund som detta uttalas. Därför är just verksamhetens värdegrund det viktigaste – den berättar för omvärlden om verksamhetens vision och avsikter viktiga. Avsikterna signalerar att man också vill åstadkomma någon form av nytta baserat på de utmaningar som samhället står inför.

Ali Tabrizi, jobbar på Coompanion i Göteborg och är en ideell kraft att räkna med på Hisingen.

Fortsätt utvecklas inom socialt företagande
Under hösten 2016 startade utvecklingsprogrammet One Stop Academy – en accelerator inriktat på socialt företagande. Programmet är nu avslutat, men kontakta gärna oss om du är intresserad så kan vi hjälpa dig att komma i kontakt med kommande liknande program. Läs mer om One Stop Academy här.

Läs också tidigare blogginlägg:
Vad är socialt företagande?